Så viktig är Svenska cupen för AIK:s ekonomi

En dag i solen!

I söndags fick jag äntligen gå med mitt årskortsgäng och se AIK igen. Det var fantastiskt! Solen sken och ett ”årskortsfyllt” Skytteholm skapade en otrolig, genuin stämning. Spelet tyckte jag också såg helt okej ut, med tanke på den stora förändring som gjorts spelmässigt från förra året. Det enda negativa var såklart resultatet. Att inte vinna på hemmaplan ska vi aldrig nöja oss med, särskilt om motståndet huserar i Superettan. Däremot tycker jag den domedagsstämning som infunnit sig på Twitter efter matchen inte är befogad. Jag tänkte därför räkna lite på vad resultatet från söndagens match mot J-Södra betyder rent ekonomiskt och hur viktig cupen egentligen är. Tabellerna och uträkningarna måste man inte läsa igenom.

Europa League-kval 

AIK har i år kommunicerat att cupen är väldigt viktig, för det är vår enda möjlighet att ta oss ut i Europa. Mitt första steg blir därför att räkna på hur mycket vi tjänar på att få kvala till Europa League.

Sedan 2012 har AIK kvalat till Europa League hela sju gånger. Jag kommer att använda det som måttstock för vad vi kan förvänta oss rent resultatmässigt i kvalet. På de sju försöken har vi en gång tagit oss till andra rundan, fem gånger till den tredje och en gång till gruppspel. Jag kommer inte räkna med 2019 eftersom vi då kvalade till Champions League i första hand.

Så här har det sett ut rent ekonomiskt de två senaste gångerna vi har kvalat till Europa League:

Från AIK:s årsredovisning har jag beräknat att snittbiljetten kostar ca 150kr på AIK:s hemmamatcher.

Senaste gången vi tog oss till gruppspel i Europa League var 2012, därför har jag valt att inte räkna på de siffrorna. Jag använder därför Sveacasinos siffror som menar att ett svenskt lag får ca 50 miljoner av UEFA om de kvalificerar sig till Europa Leagues gruppspel säsongen 19/20. Gällande biljettintäkter räknar jag med att vi får 25 000 åskådare i en play-off match gånger 150kr= 3,75 miljoner. I gruppspelet tror jag att vi skulle fyllt NA vilket ger 3 gånger 30 000 gånger 200kr (lite högre biljettpris förmodas i slutspelet) = 18 miljoner. Jag adderar ytterligare 10 miljoner från sponsorer och värdeökning av spelare.

Totalt blir det 50 miljoner + 4,176 miljoner (biljettintäkter från kvalomgång 1-3) + 3,75 miljoner + 18 miljoner + 10 miljoner= 85,926 miljoner.

För att räkna på hur mycket Europa League-platsen egentligen är värd, kommer vi behöva omvandla siffrorna till vad UEFA uppskattningsvis kommer betala ut i år (2020). I snitt ökar pengar till Champions League och Europa League med 15%. Dock går mer och mer pengar till toppklubbarna, jag kommer därför räkna med en ökning på 13%.

Detta ger:

Talen på den sista raden i tabellen ovan är de tal jag kommer räkna med för olika scenarier i vårt kval. Baserat på AIK:s resultat de senaste sju kvalåren har jag räknat ut sannolikheten för dessa tre olika utfall (kanske inte det mest exakta måttet, men det får duga).

Det estimerade värdet för att kvalificera sig till Europa League uppgår då till 29,93 miljoner SEK.  Det finns en rad andra faktorer som jag skulle kunna räkna på men som jag har valt att kvitta mot varandra. Dessa är:

Det är möjligt att någon av dessa sidor väger tyngre än den andra, men det är svårt att räkna på och blir lätt spekulativt.

Svenska cupen

Självklart är det också positivt för oss om vi vinner cupen. Däremot är det inga prispengar att tala om. De största posterna blir biljettintäkter och sponsorer. Det är svårt att estimera hur mycket det eventuellt skulle kunna bli men jag har antagit 15 miljoner som intäkter ifall vi skulle vinna Svenska cupen.

Utfall Svenska cupen 

Som ni säkert vet, ifall vi inte skulle vinna cupen så kan vi räddas av att antingen MFF, DIF eller Hammarby vinner. Då tilldelas vi en kvalplats till Europa League. Men hur stor är egentligen sannolikheten att något av dessa lag vinner cupen?  

De allra flesta spelbolag i Sverige går bra och det tyder på att de vet vad de gör. Jag har därför använt deras odds i januari för att kika på hur stor sannolikhet vi hade att vinna då.

Något som ger: 

I januari ansåg alltså spelbolagen att det var 69,1% chans att något av lagen ovan vinner cupen vilket skulle innebära att AIK får kvala till Europa League.

Ekonomisk prognos i januari:

Efter matchen mot J-Södra förändrades AIK:s sannolikhet att få kvala till Europa League och vinna cupen. 

Sannolikheten att AIK får kvala till Europa League har alltså minskat med 1,9%=69,1%-67,2% och att vinna cupen med 3,8%=13,8%-10%.

Ekonomisk prognos 20-02-24:

Söndagens match mot J-Södra har alltså resulterat i ett estimerat tapp på 1,12 miljoner SEK=22,06-20,94.

AIK:s omsättning

20-stapeln är gul eftersom det är en estimering. Blå sträckning är trendlinjen. Miljoner SEK på y-axeln.

AIK:s trendlinje för omsättningen mellan 2014-2019 ökar med 4,3% per år vilket ger en estimerad omsättning på 193 miljoner 2020. En ökning med 4,3% tycker jag är för svagt, även om jag håller med Stefan Jonasson (ansvarig för sponsring/kommersiella samarbeten) som säger att huvudfokuset inte bör ligga på omsättning utan mer på resultat. Men mer om det en annan gång.

Åter till söndagens match. 1,12 miljoner SEK i tapp kan låta mycket men det är endast 0,58% av estimerad omsättning och enligt mig inte nog för den domedagsstämning som råder på Twitter. Vidare håller jag med om att pengar inte är allt och känslan efter matchen inte är rationell. Men, 90% av fotbollslags tabellplacering i europeiska ligor kan förklaras av ekonomisk omsättning och jag vill så gärna att vi ska vinna maximalt antal matcher och sluta högst upp i tabellen så många gånger som möjligt nästkommande 10, nej 50, nej 200 åren.

Med risk för att låta tjatig 

28,93 miljoner SEK är vad ett Europa League-kval är värt. Det är massor med pengar absolut, men är det verkligen cupresultaten vi bör lägga all fokus på? Styrelse, kontor och Karlberg har pratat mycket om vikten att få kvala till Europa. Enligt mig finns det nyttigare saker att fokusera på. 

I min förra artikel här på 2091 skrev jag om en modell jag har gjort för estimering av försäljningar beroende på snittålder på spelande spelare. Enligt den modellen skulle vi sälja spelare för 4,978 miljoner EURO (=52,7 miljoner SEK) mer om vi spelade med spelare likt 2014 med en snittålder på 24,2 istället för spelare likt 2019 med en snittålder på 28,2. De spelare som ordnade 2-2 mot J-Södra i söndags hade en snittålder på 27,7. Värt att påminna om är att yngre spelare generellt inte är sämre spelare (utan snarare tvärtom). 

Några avslutande tankar

En match i mitten av februari avgör inte vår klubbs framtid. Däremot kan det vara en av årets trevligaste tillställningar. Självklart blir allt bättre när vi vinner men förutom resultatet tyckte jag söndagen var kanon. Att få se AIK med vänner i solen på en fullsatt arena är en ynnest. Resultat kommer om vi som klubb gör bra saker över tid.

Kritik mot texten:

Jag räknar inte med intäkter för avancemang från gruppspelet i cupen.

Flertalet schablonuträkningar.

Cupframgång kan öka årskortsförsäljning.