Därför behöver AIK satsa mer på damfotbollen
Det är dags för AIK att satsa mer resurser på damsektionen. I takt med att sponsorers och supportrars preferenser förändras kommer den klubb som har ett starkt herr- och damlag kunna skörda stora framgångar, skriver Claes Reimertz.
AIK:s flygande start på säsongen har knappast undgått någon. Efter derbysegern mot storsatsande Hammarby i premiären av Elitettan 2020 så har laget fortsatt vinna sina matcher och har i skrivande stund gjort ett ryck i tabelltoppen med 27 poäng inspelade av 27 möjliga.
Med 23 mål framåt och bara fyra insläppta har AIK också bäst målskillnad i serien och en starkt bidragande orsak till detta fantastiska målsnitt stavas Adelisa Grabus som ligger i toppen av skytteligan med sina åtta fullträffar hittills. Härom veckan gästade hon podden Vår Värld där hon fick berätta mer om varför hon valde AIK, hur AIK skiljer sig gentemot andra klubbar i Sverige och hur livet som fotbollsspelare i Elitettan och Damallsvenskan ser ut. Bland de positiva sakerna lyfte Grabus att AIK alltid har ett dedikerat team tillgängligt och på plats hos laget, däribland sjukgymnast och läkare, som verkar saknas hos många allsvenska lag. Glädjande var det också att höra Grabus berätta om att hon tycker AIK:s unga spelare håller en betydligt högre nivå än de yngre spelarna i Damallsvenskan, att de andra klubbarna ”inte ens är i närheten”.
Det verkar vara en stark sammanhållning i truppen och att spelarna tar ansvar för varandra. I intervjun bekräftas också bilden av den verklighet som de flesta av oss känner till – att elitfotboll för damer är en helt annan verklighet i jämförelse med herrarna, även om det på senare tid har börjat hända mycket kring damfotbollen. Förutom det mest uppenbara – att nästan inga spelare har en lön som de kan leva av – tog Adelisa upp ett par exempel som kanske är mer förvånande. Hon berättade att det saknades luftkonditionering i omklädningsrummen, att det inte är möjligt att bevattna planen på Skytteholm och hur A-laget behöver dela träningsplan tillsammans med Vasalund vissa träningspass. Efter att avsnittet i Vår Värld publicerades har supportrar överlämnat en luftkonditionering till damlaget och vi hoppas att AIK gör vad man kan för att förbättra faciliteterna på Skytteholm – som ju också huserar A-laget för herrar i vissa tävlingssammanhang numera.
Det ska nämnas att den här texten inte är skriven för att lyfta fram alla de sedan länge kända skillnader mellan dam- och herrfotboll utan snarare hur hela AIK kan tjäna på en starkare, bättre och mer framgångsrik damsektion.
“Vad har de stora klubbarna i Europa förstått och vi missat?”
Som hastigt nämndes ovan har det hänt en hel del kring damfotbollen de senaste åren, både i Sverige och i världen. VM 2019 var med sina 1,4 miljarder tittare en stor succé, inte minst för Sverige som tog hem bronsmedaljen, och majoriteten av de största klubbarna i Europa har numera damsektioner. PSG, Juventus, Chelsea, Arsenal, Lyon och Barcelona är bara några av de största klubbarna i Europa som satsar allt mer på sina nystartade damlag, och förra sommaren blev svenska landslagsspelaren Kosovare Asslani och Sofia Jakobsson klara för Real Madrid. Om man kikar på Champions League och de största ligorna i Europa är det i väldigt stor utsträckning samma klubbar som presterar bäst både på herr- och damsidan, men så är det inte i Sverige. Man kan fråga sig vad det är som de större klubbarna i Europa har förstått som vi missat här hemma?
I år har det däremot börjat hända saker även här på hemmaplan. I Sverige har klubbar som Malmö FF, Elfsborg och IFK Göteborg startat upp under 2020 och flera andra klassiska föreningar gör ”nysatsningar” på sina damsektioner. Det talas om att man ser en allt större potential i damfotbollen och att det finns möjlighet till positiva och lönsamma synergieffekter med ett framgångsrikt representationslag både inom herr- och damfotboll.
Med små medel skulle vi kunna göra stora förändringar
AIK har haft en damsektion sedan 1970 och firar alltså i år 50-årsjubileum. Årets satsning på ny sportchef och egna talanger har inledningsvis visat sig ge väldigt bra resultat och målsättningen att gå upp och långsiktigt etablera sig i Damallsvenskan känns inte alls orealistisk. För att det den här gången ska bli verklighet (att AIK på riktigt etablerar sig i Damallsvenskan) behöver vi sannolikt satsa mer pengar och resurser på damerna än vad vi gör idag och det är inte en helt självklar prioritering för klubben. Snittlönen för spelare i Damallsvenskan ligger på 14 379 kr i månaden. Budgeten för AIK:s damer är inte känd (klubben går inte ut med sådan information) men vi kan anta att kostnaderna för AIK Dam förmodligen är mindre än hälften så stor som för klubbarna i Damallsvenskan. En rimlig bedömning är att spelarlönerna i AIK inför 2020 torde vara runt 6000 kr i snitt och att spelarkontrakten i regel bara löper över ett år. Vi skulle med förhållandevis ganska små medel kunna göra damernas sektion långt mer konkurrenskraftig än vad den är idag.
Det finns en generell uppfattning, inte minst bland supportrar, att ökade investeringar för att driva damsektionen framåt inte är en bra investering för AIK Fotboll AB och att pengarna gör större nytta hos herrarna, som lockar ett mycket större intresse. Jag har kikat lite närmare på hur läget ser ut i AIK, Sverige och Europa, vilka resurser som sannolikt skulle krävas för att ge oss möjligheterna att nå våra mål och vilka positiva effekter vi kan förvänta oss av en starkare damsektion för hela AIK, alltså även för herrarnas sektion. Här följer en kort sammanfattning om några av de fem viktigaste frågorna kring varför en ökad investering i AIK Damfotboll inte är en dum idé:
Stormatcher. I Europa ser vi att det är de största klubbarna och topplagen som genererar störst intresse och drar mest publik. Ett starkare AIK Dam som tävlar i högsta serien och som kan spela flera derbyn och stormatcher per år ger ökade intäkter till AIK Fotboll. I höstas såg nästan 80 000 personer landskampen mellan England och Tyskland på Wembley, och närmare 40 000 personer såg derbyt mellan Arsenal och Chelsea på Tottenham Hotspur Stadium. En match mellan AIK och Dif som potentiellt skulle kunna locka ca 20 000 besökare till Friends skulle också kunna ge intäkter som täcker stora delar den nuvarande budgeten för damsektionen. Förutom derbyn mot Djurgården och Hammarby så finns möjligheter att locka storpublik till premiärmatcher, ev. Europaspel och matcher med stor sportslig betydelse. Att AIK Dam på sikt totalt skulle kunna locka totalt 30 000 - 40 000 åskådare på sina hemmamatcher per säsong är ett inte helt otänkbart framtidsscenario (drygt 2000 besökare per hemmamatch i snitt), och då finns förutom möjligheter till att bära större kostnader också potential till att kunna samarbeta med herrarnas sektion, kanske genom att dela en arena som skulle kunna ha ett nästan dubblerat antal evenemang per år.
Transfersummor. I takt med att intresset för damfotboll har ökat drastiskt de senaste åren så har också transfersummorna utvecklats i positiv riktning. Samtidigt exporterar Sverige flest damspelare i UEFA och AIK rankas som Sveriges främsta akademi för unga spelare enligt EFD (motsvarigheten till SEF för damfotboll). AIK har sedan en tid ett mål om att en större del av spelartruppen ska komma från ungdomsakademin och det har redan gett goda resultat. Om vi lyckas etablera klubben i Damallsvenskan har vi mycket goda möjligheter att bli en av de mest framgångsrika klubbarna i Sverige när det gäller spelarförsäljningar, något som vi vet ger ökade intäkter till klubben. En större klubb i Europa har också betydligt större möjligheter att köpa spelare för miljonbelopp då det inte alls påverkar deras ekonomi på samma sätt som det gör för svenska klubbar. AIK skulle också genom att fortsätta utveckling och försäljning av morgondagens stjärnor kunna bli en större maktfaktor internationellt, eftersom Sverige ligger på en annan nivå för damer än herrar när det gäller internationella framgångar för individuella spelare och landslag.
Sponsorer. Ett framgångsrikt damlag ger möjlighet till ökad exponering för sponsorer och i takt med att intresset för damfotboll ökar ger det också ökade sponsorintäkter. Vi vet också att sponsorer idag allt mer värdesätter möjligheten att kunna synas med och stötta både herr- och damlaget. Flera av våra största samarbetspartners har öppet uttryckt vikten av att vilja stötta damsektionen och att inte bara kunna synas i herrarnas sammanhang. Sponsorintäkterna för AIK Fotboll AB har de senaste åren legat ganska stilla runt 30-35 milj. kronor per år och det är uppenbart att det krävs en förändring för att nå nästa nivå. Om AIK Fotboll ska kunna locka till sig större sponsoravtal behövs ett framgångsrikt damlag.
TV-intäkter. Intresset för damfotbollen växer varje år, och 2020 är första året som Elitettans matcher sänds (Expressen TV). Rättigheterna för Damallsvenskan ägs av Aftonbladet och ger i dagsläget drygt 1,1 milj kronor i snitt till varje klubb i vår högsta serie, en summa som har ökat markant de senaste åren. I takt med att intresset ökar kommer också mer pengar ut till klubbarna genom framtida sändningsavtal. Ett AIK som etablerat sig i Damallsvenskan kommer på sikt öka intäkterna från TV-sändningar och bära en större del av sina egna kostnader.
Publikrekrytering. Med ett mer framgångsrikt damlag lockas inte bara fler tjejer till att spela fotboll i AIK utan vi får sannolikt också möjligheter till att öka intresset kring AIK:s matcher hos delar av befolkningen som idag inte regelbundet följer klubben och går på matcher. Kring detta finns en mängd positiva synergieffekter för ökade intäkter på matchdag och att AIK stärker sitt varumärke för sponsorer. Vi vet att det är förhållandevis få kvinnor som går på fotboll i förhållande till män men att intresset för damfotboll är större bland kvinnor.
Ett starkare AIK Dam skapar sannolikt fler supportrar, säljer fler årskort och biljetter och hjälper hela AIK att växa. Vi ser också hur en mer framgångsrik och uppmärksammad damsektion på sikt kan ge nya förebilder och stjärnor som har en stor betydelse för AIK:s betydelse i samhället och som varumärke. Idrottsmän som Henok Goitom, Per Karlsson, Alexander Isak, Robin Quaison, Daniel Tjernström, Nils-Eric Johansson eller Sebastian Larsson förknippas starkt med AIK och inspirerar många.
Hur bra vore det inte för klubben om vi i framtiden också har liknande stjärnstatus hos några av våra framgångsrika damspelare? Sett till hur intresset för damfotbollen växer i Sverige och världen så har AIK Damfotboll förmodligen störst potential av alla AIK:s sektioner till att procentuellt öka publiktillströmning och intresse kring verksamheten under de kommande åren.
Sammanfattningsvis kan man säga att det krävs ganska lite resurser för att AIK på allvar ska kunna konkurrera med de bästa klubbarna i Sverige och att ROI (return of investment) inom några år kan ge tillbaka mycket till hela klubben.
En annan fråga som är värt att lyfta i sammanhanget är vad som sker om AIK väljer att inte satsa mer på damfotbollen samtidigt som våra konkurrenter gör det? Om vi även fortsättningsvis bara kan erbjuda korta spelarkontrakt till sämre villkor och med sämre sportsliga förutsättningar än t.ex. allsvenska Djurgården eller storsatsande Hammarby? Vi har en stor möjlighet att lyckas med en större satsning som gynnar hela AIK. Om vi däremot väljer att inte ta till vara på chansen riskerar vi att halka efter på flera plan, och mer eller mindre fungera som en språngbräda som andra klubbar kan utnyttja för att stärka sina positioner.
Vad kan vi då göra som supportrar? Här följer några enkla förslag:
Ta chansen att gå på matcher ihop med dina vänner (när Folkhälsomyndigheten tillåter). Ett årskort kostade inför säsongen 2020 från 250 kr och lösbiljett på Skytteholm kostar 75 kr.
Följ laget och spelarna på sociala medier. Gilla, dela, kommentera och bidra till hypen kring laget, spelarna och matcherna – det gör skillnad!
Bli medlem i AIK och säkerställ att fortsatta satsningar på damidrotten genomförs genom att gå på årsmötet och rösta.
Om du vill kunna se matcherna på TV eller i mobil, skaffa ett abonnemang hos Expressen TV.
Claes Reimertz
Detta är en opinionstext bland flera på 2091.se och uppfattningarna som uttrycks är skribenternas egna.