Överblick och analys av motionerna, del 1
Bild från 2019 års årsmöte
Till årsmötet den 3 mars har sex motioner inkommit. Varje motion representerar var sitt vägval för hur klubben ska utvecklas inom ett viktigt område. Tillsammans täcker motionerna in alltifrån sportens utveckling och ungdomsfotbollens grundvärderingar till styrelsens utformning och klubbens verksamhetsstruktur. Var och ett av dessa val är viktiga och kommer i slutändan ha stor betydelse för verksamheten. Därför är det viktigt att som medlem sätta sig in i frågorna och beslutsunderlagen. Hur väl vi lyckas sätta oss in i dag är avgörande för hur starkt klubben står i morgon. Flera av motionerna är innovativa, radikala, kontroversiella, utmanande och uppseendeväckande. Därför blir årets årsmöte särskilt intressant. Nu är det idéerna som står i centrum, medan persondiskussionerna — åtminstone på förhand — verkar relativt frånvarande.
1. Motion angående sammansättning av styrelse i AIK FF i relation till styrelse i AIK Fotboll AB av AIK FFs valberedning
Sammanfattning
På förra årets årsmöte antogs Rickard Henzes motion om att FF-styrelsen skulle rösta igenom en spegling av styrelsen i AIK Fotboll AB, så att samma konstellation utgör båda styrelserna, och därmed bildar en gemensam styrelse. Detta beslut förband AIK FF att rösta för en spegling av styrelse i AIK Fotboll AB på bolagets årsstämma. Det uttryckliga syftet med motionen var att verka för ett gemensamt AIK Fotboll.
De fyra ledamöterna i AIK FFs valberedning motionerar här om att ändra det beslutet, för att ge “AIK FF:s styrelse ökad flexibilitet vid framtida val av styrelse i AFAB”. Valberedningen påstår att att den exakta speglingen medfört problem under året, i relation till större minoritetsägare, då ekonomiska överföringar ska godkännas mellan FF och AB. Eftersom exakt samma personer sitter på båda stolarna, blir det problematiskt när dessa transfereringar ska godkännas. “Styrelsen har i år tvingats hänskjuta till bolagsstämman i AFAB, något som skapat tröghet och osäkerhet”, skriver valberedarna.
Därför föreslår valberedningen följande genom motionen:
Att FF-styrelsen ges möjlighet att rösta för upp till två oberoende styrelseledamöter i AFAB, som alltså inte ingår i FF-styrelsen och är oberoende från FF.
Att FF ska be nomineringskommittén i AFAB att från och med år 2021 offentliggöra förslag av dessa oberoende ledamöter senast en vecka före AIK FF:s årsmöte.
Att FF-styrelsen ska se till att medlemmarna ges möjlighet att på AIK FF:s årsmöte ta ställning till eventuella oberoende ledamöter som av nomineringskommitté föreslagits till AFAB-styrelsen.
Kommentar:
Styrelsen i FF och AB har tidigare varit speglad, utan att dessa problem har varit på tapeten, men de senaste årens årsmötesbeslut har skapat nya förutsättningar som försvårar en spegling i praktiken. Mot bakgrund av det är valberedningens förslag ett klokt och balanserat tillägg till den rådande ordningen.
Samtidigt vilar därmed ett tungt ansvar på nomineringskommittén att bidra med lämpliga kandidater. Det var inte länge sedan AB-styrelsen hade problem med läckor och oprofessionella beteenden, som drog ned styrelsearbetets funktionalitet, kvalitet och attraktivitet. Det är viktigt att dessa oberoende AB-representanter bidrar till att dra upp nivån på bolagets styrning, i stället för att dra ner den. I valet mellan oberoende representanter som begår en mängd olika kodbrott, så som det funnits exempel på historiskt, eller att ha en AB-styrelse utan oberoende representanter — trots att det innebär att man måste förklara ett sådant avsteg enligt svensk kod för bolagsstyrning — är inte helt enkelt. Det kan vara värt att minnas när valberedningen nu föreslår en optimering av den nuvarande ordningen, om den ska kunna ha förutsättningar att falla väl ut.
2. Motion om övergripande organisatorisk utredning av Simon Strand och Ludvig Broomé
Sammanfattning
Motionärerna, som även driver denna webbsida, har skrivit en mångordig motion på fyra sidor som går ut på att en övergripande utredning bör tillsättas för att se över hur AIK Fotboll ska struktureras och organiseras. Det handlar om relationen mellan FF och AB, huruvida klubben bör fortsätta ha den uppdelningen som finns nu, förutsättningarna för styrelsearbete, börsnotering och en rad andra frågor. Utredningen ska enligt motionen drivas av en extern samarbetspartner, en konsultfirma, och intervjua en mängd olika intressenter — däribland medarbetare, förtroendevalda, aktieägare och medlemmar — för att skapa en helhetsbild och överblick över nuläget och framtiden, med analyser och rekommendationer om hur klubben borde utveckla sin organisationsstruktur för att fungera bättre i framtiden.
Genomförandet av denna motion kommer ta en del resurser i anspråk — både tid och pengar — men motionärerna hävdar att detta arbete behöver göras och att det är väldigt prioriterat, eftersom det hela tiden kostar klubben tid och pengar att inte göra upp med de strukturella problem som finns och som återkommer i olika former.
Kommentar:
Eftersom motionärerna själva driver 2091 bad vi en utomstående skribent, Claes Hansen, tidigare bl a ledamot i AIK Fotboll ABs styrelse, skriva kommentaren till denna motion.
Claes Hansen:
I motionsfloden till AIK Fotbollsförenings årsmöte 2020 ser jag att Ludvig Broomé och Simon Strand tänkt längre än vad jag någonsin gjorde i organisationsfrågor kring AIK Fotboll. De föreslår klokt en förutsättningslös organisationsutredning av AIK Fotboll, som görs av proffs, men med en bred inblandning av medlemmarna och andra intressenter med flera öppna möten. Om jag ska vara diplomatisk så är det ett mycket bra förslag som jag skriver under på till fullo. Jag tänkte även ge några reflektioner, och samtidigt motstå frestelsen att berätta exakt vilka slutsatser den eventuella utredningen borde komma fram till. Dels kan det hända att jag har fel och dels blir den här texten olidligt lång om jag måste gå in i de detaljer som skulle motivera mina bländande slutsatser.
Historiskt bildades aktiebolaget under en period där den klassiske idrottsledarens status sjönk. Det skulle vara en affärsman från näringslivet. Elitklubbar skulle ej skötas som gammaldags ideella föreningar. De skulle drivas som vilket bolag som helst - effektivt och av exekutiva personer. Hur svårt kunde det vara egentligen?
AIK Fotboll AB noterades publikt på en av börserna för små företag som växt fram. Det kostade en slant, men äntligen skulle det bli ordning på den ekonomiska rapporteringen. Det skulle bli lättare att ta in externt kapital. Det skulle bli lättare att handla med aktien för ägarna.
Inom svensk idrottsrörelse pågick en debatt om att avskaffa den s k 51%-regeln varigenom en ideell förening måste ha minst 51% av rösterna i ett idrottsaktiebolag. Här återkom återigen argumentet att idrottsaktiebolagen skulle drivas som vilka bolag som helst. Det var effektivast så. Det var endast så svensk fotboll skulle kunna ta upp konkurrensen med utländska ligor.
Om jag håller mig till AIK Fotboll så hade det under samma period uppstått motkrafter bland engagerade medlemmar mot vidare bolagisering. Konkret hade motståndet triggats av bortslarvade Champions League-miljoner, nedflyttning till Superettan och en förestående rivning av Fotbollsstadion Råsunda som närmast välkomnades bl a av den dåvarande styrelseordföranden. Det hade uppstått tvivel på aktiebolaget som den absolut bästa styrelseformen.
Denna motreaktion från engagerade medlemmar blev i sin tur till ett ytterligare argument för de som ville avskaffa föreningsdemokratin och ersätta den helt med årsstämman i aktiebolaget. Föreningsdemokratin medgav vem som helst att utöva inflytande till en väldigt låg kostnad. Någon som kunde lägga mindre väl motiverade förslag, och få igenom dem på ett årsmöte, utan att behöva ta några som helst juridiska eller ekonomiska konsekvenser av dem.
Avskaffandet av 51%-regeln i idrottsaktiebolag kollapsade - i vart fall för tillfället. AIK Fotboll satt där med den blandning av hare och tjäder som man plägade kalla skvader.
Vem är det som egentligen sätter strategin i AIK Fotboll? Är det AIK Fotbollsförening som huvudägare? Är det de största kapitalägarna i AIK Fotboll AB? Vore det inte bra om vi uppnådde konsensus? Men vad händer om ägarna är oense om t ex utbildningsersättningar eller arenafrågor? Bestämmer den med flest röster? Den som har störst andel i kapitalet? Det finns givetvis juridiska svar på alla frågor. Fast AIK Fotboll har i det närmaste byggt in politiska låsningar i sin struktur.
Var diskuterar man de här frågorna? I FF:s styrelse? I AB:s styrelse? Eller är det rena ägarfrågor som ligger utanför styrelserna? Uppsättning efter uppsättning av dokumenterat begåvade och skickliga människor har hamnat i olika konstellationer och skyttegravar genom åren. Det tyder på att det egentligen ej handlar om personfrågor och starka känslor. De stundtals oklara rollerna och den otydliga strukturen bjuder in till låsningar och efterföljande konflikt.
Jag håller med om analysen i Simon Strands och Ludvig Broomés motion att AIK Fotboll i flera viktiga framtidsfrågor har svårt att ta sig framåt. Det är först med en tydligare organisation, och tydliga roller, som aktörerna i AIK Fotboll får bättre möjlighet att sätta en heltäckande strategi på plats.
Dödläget måste brytas. Vilken riktning vi än tar - mot mer bolagisering eller mer ideell styrning - så finns det olika för- och nackdelar. En utredning kan tydliggöra dessa alternativ hoppas jag. De konkreta frågor som ställs i motionen är redan dessa en god ansats.
3. Motion till AIK Fotbollsförenings årsmöte gällande VAR av Ervin Alic, Ola Thews, Per Astemark, Elvira Eriksson, Ann-Catrin Henriksson, Sixten Rosén, Jonatan Sundqvist & Andreas Wassenius
Sammanfattning
Motionärerna, i huvudsak styrelseledamöter i Allmänna Supporterklubben, vill att AIK ska fatta beslut om att motverka införandet av VAR (Video Assistant Referee) i svensk fotboll. Svensk Elitfotboll (SEF), Elitfotboll Dam (EFD) och Svenska Fotbollsförbundet (SvFF) ska utreda frågan om införande av VAR i Allsvenskan under 2020 och 2021, och där bör AIK “kraftigt motsätta sig alla sådana planer”, enligt motionärerna.
“Mängden och andelen korrekta beslut som tagits med hjälp av VAR har allt som oftast överskuggats av de ofta löjeväckande felbeslut som skett på grund av VAR”, skriver motionärerna och anger flera typexempel. Däribland att “mål har blivit bortdömda på grund av 2,4 centimeter offside när felmarginalen för användning av teknologin vid beslutsfattande av offsidesituationer kan vara upp till 38,8 centimeter” och att “vanliga tacklingar ser ut som våldsamma övergrepp när det visas tiotals repriser i slowmotion”.
Motionärerna påstår vidare att “nackdelarna är så tunga att det hämmar såväl spelet fotboll som supporterskapet. Jakten på absolut rättvisa är inte värd alla de grova och uppenbara fel som den praktiska tillämpningen givit upphov till. I synnerhet inte vid beaktande av de ofta långa avbrotten i matchen och fördröjningen det innebär för upplevelsen. VAR har inte heller lyckats att flytta fokus från enskilda domslut i en match, utan endast förskjutit vad diskussionen handlar om”.
Vidare påstår de att de negativa konsekvenserna av VAR är påtagligare för arenabesökare än för TV-tittare, och att ett införande av VAR därmed sätter TV-tittarna framför läktarpubliken, vilket riskerar att få ekonomiska och kulturella konsekvenser för AIK.
Undertecknarna sätter också frågan om VAR i ett sammanhang bestående av andra sportsliga moderniteter som varit på tapeten under tidigare årsmöten, som konstgräs och stängt tak på Friends. “I AIK spelar vi fotboll på gräs, under öppen himmel och utan VAR”, avslutas argumentationen.
Kommentar:
En välskriven motion som argumenterar bra och övertygande för sin sak. Ska man komplicera saken för sig kan man fråga sig: hade inte videodomarsystem varit ett tacksamt stöd i flera tidigare traumatiska situationer som lämnat djupa sår hos oss AIKare? Oavsett om vi pratar om Alain Sars domslut i AIK-Barcelona 1999 eller den uteblivna straffen i slutminuterna av Elfsborg-AIK i höstas. Även om motionärerna alldeles riktigt gör gällande att VAR inte är botemedlet mot alla problem, och inget vaccin mot felaktigheter, skulle väl sannolikheten att dessa fel begåtts ha minskat betydligt? Det hade naturligtvis kunna drabba oss på motsvarande sätt i andra lägen, men nog hade det känts bättre med ökad rättvisa i stället för att byta orättvisor med varandra i ett nollsummespel.
VAR är fortfarande förhållandevis nytt, och det känns därför sannolikt att barnsjukdomarna lär minska med tiden. Kan man då inte låta svensk fotbolls centrala aktörer utreda frågan på ett fördomsfritt sätt — utan att AIK behöver sätta ner foten på förhand?
Kanske inte, om den underliggande tesen samtidigt är att fotbollens maktspelare av ren hävd flyter med i de senaste trenderna och den gängse utvecklingen utan att alla gånger bära huvudet med sig. Det kan behövas aktiva motkrafter som balanserar upp samtidens tendenser till att svälja allt som är nytt och högteknologiskt.
Läs del 2 här.